Vad är det egentligen, en skolios? Jo, en krokig ryggrad, som betraktad bakifrån även är böjd och/eller roterad i sidled. Skolios är ingen sjukdom utan just bara en beskrivning av ryggradens utseende.
Man kan benämna dessa krökningar av ryggraden på olika sätt beroende på om de kan rätas ut eller inte. Enfunktionell skolios rätas ut när man sitter eller ligger. Om ryggen inte förändras vid liggande eller sittande ställning har man en strukturell skolios. Vid bedömning används ett mätsystem för att få fram antalet grader som ryggraden har krökt sig man kallar detta för Cobb’s vinkel. Detta kan enbart göras med hjälp av röntgenbilder.
Vanligast är att skolios uppstår i barn eller ungdomsåren när man växer som mest under puberteten. De kraftigare krökningarna är vanligare hos flickor än pojkar. Om skolios uppstår efter det att skelettet är färdigutvecklat, beror uppkomsten oftast av smärta eller värk och går för det mesta att behandla.
Funktionell skolios
Ofta är denna typ av det lindrigare slaget, kröken är mindre än 15 grader. Orsaken kan vara olika långa ben eller ett snedställt/vridet bäcken. Detta är lika vanligt hos pojkar som hos flickor.
Strukturell skolios
Allt som oftast uppträder den strukturella skoliosen efter födelsen. Snedställningen beror på en ojämn tillväxt av kotkropparna. Av någon anledning hämmas tillväxten på motsatt sida. De flesta skolioser, ca 75-80 procent uppstår av okänd anledning ”oförklarlig” eller idiopatisk skolios. Den strukturella skoliosen kan även bero på olika förändringar som påverkar ryggraden när man växer, så som ett brott på en kota eller neurologiska sjukdomar. Ofta uppstår mer än en krök i en skoliosryggrad p.g.a. kroppens förmåga att kompensera. Har man fått en första krök på ryggraden försöker kroppen räta upp sig. Motverkas den första krökningen bildas en andra krök, en s-formad skolios har uppstått. Även rotation kan uppstå i ryggraden när kroppen kompenserar krökningarna.
Smärtskolios
Denna variant uppstår tillfälligt p.g.a. smärta i ryggen, ofta i samband med ett ryggskott eller ischias. Låsningar i lederna mellan ryggradens kotor samt kraftiga muskelspänningar är ofta orsaken till krökningarna. Muskelspänningarna kan börja dra ryggens kotor åt olika håll, vilket i sin tur kan leda till att strukturella besvär uppstår – om muskelspänningarna inte tas om hand om i tid. För att det inte ska leda till en permanent skolios är det viktigt att detta behandlas hos en kiropraktor. Smärtskolios kan uppstå i alla åldrar. Hos vuxna är det vanligt när man utför tungt arbete t.ex. när man byter vinterdäck. Hos barn och tonåringar kan det uppstå på lekplatsen, när de hoppar av från gungan, på handbollsplanen eller i hockeyrinken under träning eller match. En enkel tackling kan orsaka långvariga problem eftersom det inte alltid uppmärksammas från början.
Ryggens konstruktion
Ryggen är uppbyggd på ett sådant sätt att stötdämpning automatiskt ska ske vid rörelse, men även vid sittande, alltså vertikal belastning uppifrån och ned eller tvärtom. Ryggraden har normalt krökningar som går framåt och bakåt (sett från sidan), dessa gör att man får en viss fjädringseffekt. Det finns diskar mellan varje kotkropp i ryggraden, hårdare på utsidan och mer gelélika i mitten. Vid en god hållning fungerar dessa optimalt som en stötdämpande funktion. Ju äldre man blir desto torrare blir diskarna, vilket medför att slitage på ryggradens kotkroppar kan uppstå.
Även benskörhet orsakar liknande slitage. Detta kan också öka med sämre hållning. Har man redan från början en skolios kan slitaget påskynda de åldersförändringar som vanligt uppstår hos äldre och då drabba även yngre och medelålders. Detta leder ofta till besvär i form av ryggvärk. Skoliosen i sig orsakar sällan denna smärta eller värk, den beror allt som oftast på de förändringar/kompensationer som sker p.g.a. skoliosen.
Hur kan kiropraktorn hjälpa dig?
Kiropraktorn kan hjälpa till med att upprätthålla rörligheten mellan varje kota. Detta görs genom att kiropraktorn behandlar lederna i ryggraden. Detta gör att ryggraden behåller sin flexibilitet och utvecklingen av skolioskröken kan till viss del stanna av. Vid manipulationsbehandling av nacken kan reflexer som påverkar nervsystemet hjälpa till att balansera upp ryggraden.
Får man tillbaka rörligheten i en stel led i ryggraden tar man också bort smärtupplevelsen och muskelspänningarna i det området. Det hjälper hjärnan att ta mer korrekta beslut gällande kroppens hållning. Slutligen kan kiropraktorn också hjälpa till med att korrigera den snedställning i bäckenet som kan vara en av orsakerna till skoliosen.
Det finns starka band mellan förekomsten av skolios hos föräldrar och uppkomsten hos deras barn. Här kan en kiropraktor vara till god hjälp. Kan man i ett tidigt skede behandla ryggraden och påverka nervsystemet kan man hjälpa till att stoppa utvecklingen av kraftigare kurvor. Viktigt att komma ihåg är att vissa skolioser är av sådan art att en operation måste till. Dessa personer har ofta krökt ryggrad redan vid mycket ung ålder, och hålls oftast under kontroll av barnläkare/ortoped redan från födseln eller strax därefter.
Tyvärr finns ännu inga forskarrapporter som visar att kiropraktisk manipulationsbehandling kan påverka den naturliga orsaken till en ”oförklarlig” skolios. Kiropraktorn kan dock hjälpa till att hålla krökningens utveckling under kontroll.
Hos vuxna har skoliosen stannat av i sin krökning eftersom skelettet vuxit färdigt, små förändringar kan dock fortfarande ske. Då är det svårt att få ryggraden att räta ut sig igen. Om du tillhör denna grupp kan du kontrollera ryggen med jämna mellanrum hos en kiropraktor för att undvika att värk uppstår. Mellan två till fyra kontroller per år är vanligt att kroppen behöver, i vissa fall fler. Klagar barn eller ungdomar på ryggont är det viktigt att lyssna och få en kiropraktor att kontrollera det och inte avfärda det som växtvärk. Det kan ju vara så enkelt att hon/han har trillat eller fått en tackling på fotbollsträningen.
Ett gott råd, tänk på att kolla ryggen/kroppen hos en kiropraktor, gammal som ung för att se om vi kan hjälpa just dig med din rygg.